hur mycket och vilken typ av energi ska civilisationen konsumera, om man syftar till att bevara den globala stabiliteten i miljön och klimatet? Här kvantifierar och jämför vi de viktigaste typerna av energiflöden i biosfären och civilisationen.,Det visas att civilisationens miljöpåverkan består, när det gäller energi, av två huvudkomponenter: kraften i direkt energiförbrukning (cirka 15 × 1012 W, mestadels förbränning av fossila bränslen) och den primära produktivitetskraften hos globala ekosystem som störs av antropogena aktiviteter. Denna andra, konventionellt oredovisade, effektkomponent överstiger den första med minst flera gånger.,Det antas allmänt att miljöstabiliteten kan bevaras om man lyckas byta till ”rena”, föroreningsfria energiresurser, utan förändring i eller till och med öka civilisationens totala energiförbrukning. Ett sådant tillvägagångssätt ignorerar det faktum att miljöstabiliteten styrs regionalt och globalt av de naturliga ekosystemens funktion på land och i havet., Detta innebär att klimatet och miljön bara kan förbli stabila om det antropogena trycket på de naturliga ekosystemen minskar, vilket är omöjligt att uppnå utan att minska den globala energiförbrukningen. Om den moderna antropogena tryckhastigheten på ekosystemen upprätthålls kommer det att vara omöjligt att mildra nedbrytningen av klimat och miljö även efter att ha ändrats helt till ”ren” teknik (t.ex. till ”nollutsläpp” – scenariot).,Det visas att under begränsningen av bevarandet av miljöstabilitet, de tillgängliga förnybara energiresurserna (flodvattenkraft, vindkraft, tidvattenkraft, solkraft, kraft i termohalincirkulationen etc.) kan totalt säkerställa högst en tiondel av civilisationens moderna energiförbrukningshastighet, för att inte äventyra biosfärens leverans av livsviktiga ekosystemtjänster till mänskligheten.,Med förståelse som fortfarande saknas globalt att den antropogena effekten på biosfären måste vara strikt begränsad, utgör den potentiella tillgången till de praktiskt taget oändliga butikerna av kärnfusionsenergi (eller andra oändliga energikällor) ett oöverträffat hot mot civilisationens och livets existens på planeten.